{"id":352,"date":"2021-08-25T09:38:48","date_gmt":"2021-08-25T07:38:48","guid":{"rendered":"https:\/\/andreaslindholm.se\/?p=352"},"modified":"2021-08-25T09:39:46","modified_gmt":"2021-08-25T07:39:46","slug":"spokskyltar-i-uppsala-uppsala-angkvarn","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/andreaslindholm.se\/index.php\/2021\/08\/25\/spokskyltar-i-uppsala-uppsala-angkvarn\/","title":{"rendered":"Sp\u00f6kskyltar i Uppsala: Uppsala \u00c5ngkvarn"},"content":{"rendered":"\n

Detta \u00e4r en serie d\u00e4r jag jagar efter sp\u00f6kskyltar, inspirerad av Andrew Swift och Kirsten Elliotts \u201dGhostsigns of Bath<\/a>\u201d. En sp\u00f6kskylt \u00e4r en skylt fr\u00e5n ett nerlagt f\u00f6retag. Efter att ha l\u00e4st den b\u00f6rjade jag hitta dessa skyltar i min omgivning och nu har vi kommit till Uppsala \u00c5ngkvarn och Uppsala J\u00e4stfabrik. F\u00f6rra delen handlade om Televerkets Hus<\/a>. Det k\u00e4ndes extra angel\u00e4get att dokumentera denna d\u00e5 inga av byggnaderna \u00e4r skyddade och kan vara borta om n\u00e5gra \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

Detta f\u00f6retag \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ett av de senaste, kvarnen lades ner s\u00e5 sent som 2018. Dock startar f\u00f6retaget redan 1874 med \u00e4garkonstellationen C.W Uhlander<\/a>, H.W S\u00f6derman den \u00c4ldre och Otto T\u00f6rnlund. S\u00f6derman var \u00e4ven inblandad i Bayerska Bryggeriet<\/a> tillsammans med T\u00f6rnlund och i \u00e5ngfartygstrafik med Rederi AB Garibaldi. S\u00f6derman var allts\u00e5 det man idag skulle kalla f\u00f6r en entrepren\u00f6r. F\u00f6retaget kom \u00e4ven att inneh\u00e5lla Svartb\u00e4ckens Br\u00e4nneri. <\/p>\n\n\n\n

Under \u00e5ren 1875-77 ser vi en kraftig expansion. Det dras j\u00e4rnv\u00e4g ner till kvarnen och telefonledning till kontoret p\u00e5 Vaksalagatan 5. De kommande \u00e5ren kom ocks\u00e5 att se en utman\u00f6vrering av S\u00f6derman, trots en stor aktiepost s\u00e5 lyckas man allts\u00e5 avs\u00e4tta honom fram till 1882. Han forts\u00e4tter sen som VD fram till sin d\u00f6d 1901. Fr\u00e5n 1882 blev allts\u00e5 \u00c5ngkvarnen ett rent familjef\u00f6retag. <\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rt att n\u00e4mna \u00e4r att under \u00e5ren 1937-1947 p\u00e5g\u00e5r en mycket omfattande utbyggnad. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Nattvy \u00f6ver kvarteret \u00c5ngkvarnen 1948. Foto: Uppsala Bild, 1948. Licens: CC-BY-NC-ND. Digitalt museum<\/a><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bilden ovan f\u00e5ngade mitt \u00f6ga direkt. Att Uppsala 1948 kunde ha en s\u00e5 tydlig storstadsvibb f\u00f6rv\u00e5nade mig. Man kom att producera mj\u00f6l, makaroner och n\u00e4r kalla kriget var som kallast 1954-61 \u00e4ven Kellog’s Cornflakes. Det s\u00e4gs att Kellogs var s\u00e5 r\u00e4dda f\u00f6r Sovjet att man inte v\u00e5gade skicka de b\u00e4sta maskinerna. Varum\u00e4rkena Turelli anv\u00e4nds f\u00f6r pasta och Blixtgyllen f\u00f6r vetemj\u00f6l. 1957 s\u00e4ljer S\u00f6dermans till J\u00e4stbolaget som i sin tur s\u00e4ljer till Axel Wenner-Gren. Wenner-Gren sl\u00e5r sen ihop \u00c5ngkvarn med Uppsala Valsqvarn och bildar Kungs\u00f6rnen. Efter m\u00e5nga turer kommer den att ing\u00e5 i NordMills som \u00e4gs av Lantm\u00e4nnen genom Cerealia AB.<\/p>\n\n\n\n

J\u00e4sten d\u00e5?<\/h2>\n\n\n\n

Jo, S\u00f6derman drev ju ocks\u00e5 Svartb\u00e4ckens br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneri. Man kom helt enkelt p\u00e5 att det var ganska l\u00e4mpligt att sl\u00e5 ihop destilleriet med j\u00e4sttillverkning. J\u00e4stfabriken f\u00e5r dock ett ganska abrupt slut till f\u00f6ljd av att man helt enkelt f\u00f6rorenar Fyris\u00e5n. Oviljan att bygga om avloppet g\u00f6r att epoken tar slut 1945. Det \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4r Cornflakesen kom att tillverkas. <\/p>\n\n\n\n

Pasta och Spaghetti<\/h2>\n\n\n\n

I Uppsala startar \u00e4ven den svenska pastav\u00e5gen n\u00e4r man b\u00f6rjar tillverka makaroner h\u00e4r. Namnet Turelli tas fr\u00e5n f\u00f6rmannen Tobias Urell. 1967 upph\u00f6r den tillverkningen<\/p>\n\n\n\n

\n