Detta är en ny serie där jag jagar efter spökskyltar, inspirerad av Andrew Swift och Kirsten Elliotts ”Ghostsigns of Bath”. En spökskylt är en skylt från ett nerlagt företag. Efter att ha läst den började jag hitta dessa skyltar i min omgivning och nu har vi kommit till Uppsala Enskilda Bank. Del 1 om Tidningen Upsala går att läsa här.
Introduktion
På Stora Torget står den vackra röda stenbyggnaden från 1907, Ture Stenbergs bankpalats som idag mest är gymnasieskola men även har ett litet bankkontor i första våningen.
Arkitekten var en synnerligen aktiv yrkesman och lyckades få många uppdrag samtidigt som detta bankpalats. Stenbergs specialitet verkar ha varit offentliga byggnader med Kemikum och Fysikum från samma årtionde som kronan på verket ihop med Strandbergska huset som idag innehåller bland annat O’Connors och Jalla, som är en institution bland kebabkonnässörer i Uppsala. Han var också hjärnan bakom ombyggnaden av Grand Hotel i Stockholm som stod färdig 1900.
Uplands Enskilda Bank
Uplands Enskilda Bank bildas i en tid när industrialiseringen började ta över mer och mer i Uppsala. Bankbristen vid tiden gjorde helt enkelt att det blev svårt för industrin att låna pengar för att kunna expandera. Uppsala Sparbank hade ju visserligen funnits sedan 1830-talet och hade en liten låneverksamhet men knappast med möjlighet att låna ut till industrins pionjärer utan det var snarare en riktig affärsbank som behövdes. Visst fanns även Mälarprovinsernas Enskilda bank, men de riktade sig mest mot andra orter än Uppsala.
Bland grundarna kan vi se J.O Sundvallsson (Tidningen Upsalas chefredaktör) och Kryddkramhandlaren C. Wilhelm Ulander som dessutom tillhörde stadens borgerskap. Han hade börjat med en liten bod på Svartbäcksgatan för att senare bli andelsägare i det som kom att bli Upsala Ångkvarn. Han var helt enkelt en man vars åsikt räknades som medlem av Stadsfullmäktige i nästan 40 år (1863-1900), drätselkammare (ungefär som kommunstyrelsen idag) med mera. Citatet nedan från grundaren av Stockholms Enskilda bank, A.O Wallenberg från 1866 säger en del om Ulander
”Det finns bara två bankdirektörer i Sverige, den ene är Carl Wilhelm Ulander i Uppsala och den andre är jag”
A.O Wallenberg vid Stockholms Enskilda Banks tioårsjubileum.
Detta säger mycket om bankens ställning i 1860-talets Sverige. Den grundas i en tid när samhället förändras kraftigt. Stånden upplöses, 1861 får vi en ny religionsfrihetslag. Banken kom att inte bara låna till företag utan även till kommunen vilket gav oss de stenmurar vi ser på åkanterna inne i centrala Uppsala än i denna dag.
Privatbanksedelsystemet
Privatbanksedlarna började med att den i Ystad baserade Skånska privatbanken fick privilegier att trycka sedlar på vissa villkor. Bankerna hade alltså rätt att trycka egna sedlar för att finansiera utlåningsverksamheten. Även Uplands Enskilda Bank hakade på detta som en av trettio andra banker. Problemen som uppstod ledde dock till att man 1897 bestämmer att bara staten ska få ge ut sedlar men genomförs inte i sin helhet förräns 1903-1904.
Privatbanksedlarna kan jämföras med vår tids Lake District Pound, en valuta knuten till det brittiska pundet.
1900-tal
1900-talets första decennium börjar med att man bygger bankens huvudkontor vid Stora Torget som står klart 1907. Man hade också vid tiden expanderat så 1908 hade man kontor i Enköping, Norrtälje, Sala, Östhammar, Ludvika, Västerås, Grillby, Fors station och Sigtuna. Samtidigt så är 1900-talet en era av fusioner och ägarsammanslagningar. Det börjar med att man under 1910-talet övertar och köper ett antal mindre banker:
- Lagunda och Hagunda Härads Sparbank 1911
- Folkärna Folkbank, 1913
- AB Avesta Folkbank 1914
- Sundsvalls Handelsbank 1917
- AB Gefleborgs Folkbank 1919
- AB Hudiksvalls Kreditbank 1920.
1934 byter man även bolagsform till Aktiebolag. 1965 byter man namn till Upplandsbanken, ej att förväxla med Danske Banks kontor med samma namn år 2020.
Ägarbyten, finanskrisen och yuppieeran.
Ägandet i slutet av 1960-talet var mestadels försäkringsbolaget Trygg-Hansa och SPP. 1972 köper AB Custos in sig. Under 1970- talet utspelar sig en ägarstrid mellan AB Custos, Fabege (Byggmästaren Birger Gustavssons fastighetsbolag) samt Bonniers Obligationsavdelning AB.
Ägarförhållanden 1976
| Ägare | Procentandel |
| Bonniers Obligationsavdelning AB | 5% |
| AB Custos | 6,8% |
| Fabege | 3% |
Denna ägarstrid slutar 1983 med att Custos (delvis via dotterbolaget Hufvudstaden) äger 35% av aktierna.
Nordic Business in the Long View:
On Control Strategy in
Structural Change
(C) Nordbanken
Custos starke man vid tiden, Sigvard Ando hade en idé om att slå ihop en massa provinsbanker till en enda storbank. Man köpte aktier i banker som Östgötabanken, Skaraborgsbanken och Wermlandsbanken. Dessa kommer att säljas i samband med förändringar i maktstrukturen. Tanken med en provinsialbank blev därmed aldrig ett faktum. Custos grundades efter Krügerkraschen och kom att falla i bitar efter It-bubblan.
Det kom också i diskussionerna internt inom Upplandsbanken att visa sig att ingen vinner på detta utan man sökte samarbete med andra banker.
1986 sker då återigen en förändring då man slår ihop påsarna med Sundsvallsbanken som majoritetsägdes av Anders Wall och Beijerinvest. Det nya namnet blir Nordbanken. Nordbanken existerade dock bara i fyra år då de blev uppköpta av dåvarande PK Banken, en sammanslagning av Sveriges Kreditbank och Postbanken 1974. Vid samma tid ger även Nordbanken ut Kjersti Ullenhags Förnyelse, förvandling, fusion : Uplandsbanken 1965-1985 om just dessa ägarstrider.
Det tidiga 1990-talet blev en tuff tid för Sveriges Bankväsende då dagslåneräntan drog iväg till 500 procent. Via bankstödsnämnden kom även Gotabanken att införlivas.
Jag tycker nedanstående låt med informationstechnogruppen Motormännen får beskriva scenariot kring 1990-tals krisen.
1998 sker en sammanslagning av Nordbanken med finska Merita. År 2000 köper Merita-Nordbanken norska banken Kreditkassen och antar namnet Nordea. Man kan därmed säga att denna bank på ett sätt existerar i rakt nedstigande led.
Källor:
Uplands Enskilda bank Wikipedia
Vem är det 1995. Projekt Runeberg
Rikskalender för år 1908 – Projekt Runeberg
Nordbanken – Wikipedia
PK Banken– Wikipedia
Merita-Nordbanken – Wikipedia
AB Custos (1937-2004) – Wikipedia
Privatbanker ger ut egna sedlar – Riksbanken