Kategorier
kulturjournalistik

Renegater av Klas Östergren

Jag började läsa Klas Östergren efter att ha läst boken som gavs ut med texter om bandet Kent, där Joakim Berg nämner boken Ismael som viktig för bandets texter. Jag minns hur tagen jag var av Gentlemen, starten på trilogin om bröderna Morgan.

Renegater är avslutningen på trilogin om Henry Morgan, som började i Gentlemen och fantomerna, som nu avslutas i Renegater. Den börjar på Österlen och slutar någonstans i Norrbotten. Samtidigt kommenteras även Sydafrikafiaskot och bråket kring Kulturprofilen och Svenska Akademin där författaren varit ledamot.

Jag vet inte riktigt var jag ska placera denna bok. Det tog mig över ett halvår att läsa den på grund av dess tjocklek, 746 tätskrivna sidor. Östergren som annars har ett ganska rappt sätt att berätta på är i den här boken i ett helt annat tempo med tre skilda berättelser som jag inte riktigt klurar ut hur det hänger i hop alltid. Jag känner mig lite tudelad. Samtidigt kan det vara så att den åldrande Henry är närvarande i dessa affärer? Jag är inte helt säker på det. Men det är bara en tolkning som så mycket annat när man skriver om litteratur.

Men helheten då?

Jag skulle uppskatta att Herr Morgan är cirka tio till femton år äldre än Östergren. Detta kan uppfattas, framförallt då han turnerat som jazzpianist i Europa runt 1960-talets mitt. Från en luguber lägenhet på Hornsgatan 29C till en större gård på Österlen. Det är en värdig avslutning på hela trilogin. En mycket läsvärd men tjock bok. Jag fascineras av att så tydligt se kopplingen till hur Sverige blivit som det blitt från Gentlemen till Renegater.

Kategorier
spökskyltarna

Spökskyltar i Uppsala: Uppsala Ångkvarn

Detta är en serie där jag jagar efter spökskyltar, inspirerad av Andrew Swift och Kirsten Elliotts ”Ghostsigns of Bath”. En spökskylt är en skylt från ett nerlagt företag. Efter att ha läst den började jag hitta dessa skyltar i min omgivning och nu har vi kommit till Uppsala Ångkvarn och Uppsala Jästfabrik. Förra delen handlade om Televerkets Hus. Det kändes extra angeläget att dokumentera denna då inga av byggnaderna är skyddade och kan vara borta om några år.

Detta företag är ändå ett av de senaste, kvarnen lades ner så sent som 2018. Dock startar företaget redan 1874 med ägarkonstellationen C.W Uhlander, H.W Söderman den Äldre och Otto Törnlund. Söderman var även inblandad i Bayerska Bryggeriet tillsammans med Törnlund och i ångfartygstrafik med Rederi AB Garibaldi. Söderman var alltså det man idag skulle kalla för en entreprenör. Företaget kom även att innehålla Svartbäckens Bränneri.

Under åren 1875-77 ser vi en kraftig expansion. Det dras järnväg ner till kvarnen och telefonledning till kontoret på Vaksalagatan 5. De kommande åren kom också att se en utmanövrering av Söderman, trots en stor aktiepost så lyckas man alltså avsätta honom fram till 1882. Han fortsätter sen som VD fram till sin död 1901. Från 1882 blev alltså Ångkvarnen ett rent familjeföretag.

Värt att nämna är att under åren 1937-1947 pågår en mycket omfattande utbyggnad.

Nattvy över kvarteret Ångkvarnen 1948. Foto: Uppsala Bild, 1948. Licens: CC-BY-NC-ND. Digitalt museum

Bilden ovan fångade mitt öga direkt. Att Uppsala 1948 kunde ha en så tydlig storstadsvibb förvånade mig. Man kom att producera mjöl, makaroner och när kalla kriget var som kallast 1954-61 även Kellog’s Cornflakes. Det sägs att Kellogs var så rädda för Sovjet att man inte vågade skicka de bästa maskinerna. Varumärkena Turelli används för pasta och Blixtgyllen för vetemjöl. 1957 säljer Södermans till Jästbolaget som i sin tur säljer till Axel Wenner-Gren. Wenner-Gren slår sen ihop Ångkvarn med Uppsala Valsqvarn och bildar Kungsörnen. Efter många turer kommer den att ingå i NordMills som ägs av Lantmännen genom Cerealia AB.

Jästen då?

Jo, Söderman drev ju också Svartbäckens brännvinsbränneri. Man kom helt enkelt på att det var ganska lämpligt att slå ihop destilleriet med jästtillverkning. Jästfabriken får dock ett ganska abrupt slut till följd av att man helt enkelt förorenar Fyrisån. Oviljan att bygga om avloppet gör att epoken tar slut 1945. Det är också här Cornflakesen kom att tillverkas.

Pasta och Spaghetti

I Uppsala startar även den svenska pastavågen när man börjar tillverka makaroner här. Namnet Turelli tas från förmannen Tobias Urell. 1967 upphör den tillverkningen

Slutet

2004 används skeppselevatorn för sista gången. Det sista fartyget med det skämtsamt benämnda måttet Fyrismax (En blinkning till Panamax och Suezmax, det vill säga största måttet som kan gå genom Panamakanalen respektive Suezkanalen). 2017 bestämmer sig Nordmills för att koncentrera verksamheten till Strängnäs och där med är sagan all.

Källor

Uppsala Industriminnesförening hämtad 2021-08-25

Roland Agius Hämtad 2021-08-25

Kategorier
spökskyltarna

Spökskyltar i Uppsala: Televerkets Hus

[responsivevoice_button voice="Swedish Female"]

Detta är en ny serie där jag jagar efter spökskyltar, inspirerad av Andrew Swift och Kirsten Elliotts ”Ghostsigns of Bath”. En spökskylt är en skylt från ett nerlagt företag. Efter att ha läst den började jag hitta dessa skyltar i min omgivning och nu har vi kommit till Televerkets Hus. Förra delen handlade om A.G Andahls Slagteriaffär.

I kvarteret Draken, korsningen mellan Bangårdsgatan och Kungsängsgatan ligger den gamla telegrafstationen. Den ritades av arkitekten Aron Johansson 1916-1917. Han ritade många telegrafstationer men även vårat Riksdagshus i Stockholm.

Uppsalas första telefonnät var batteridrivet och drogs över taken 1882. Först 1918 slogs det privata nätet och det statliga samman och flyttade då in i detta hus. Den första växeln i detta hus hade rum för 10 000 abonnenter. Telegrafverksamheten läggs ner 1977 och under 1980-talet flyttar den sista manuella verksamheten till Sundsvall.

Kvinna vid en telefonväxel
Kvinna i växeln vid telegrafverket, Uppsala, juni 1952, Foto: UppsalaBild, Digitalt Museum Licens: CC-BY-NC-ND

Källor:

Televerkets Hus, Länsstyrelsen Uppsala, Hämtad 2021-08-17

Kategorier
spökskyltarna

A.G Andahls Slagteriaffär

[responsivevoice_button voice="Swedish Female"]

Detta är en serie där jag jagar efter spökskyltar, inspirerad av Andrew Swift och Kirsten Elliotts ”Ghostsigns of Bath”. En spökskylt är en skylt från ett nerlagt företag. Efter att ha läst den började jag hitta dessa skyltar i min omgivning och nu har vi kommit till A.G Andahls Slagteriaffär. Förra delen handlade om Bayerska Bryggeriet.

På semestern var jag och kära hustrun i Stockholm. När vi var på Kungsholmen efter att ha varit och fikat på Espresso House, ramlade vi över denna skylt på Pipersgatan 24, Kungsholmen. Detta var en blodig tillstymmelse till affär då man alltså köpte kött direkt av en slaktare.

Andahls företagande börjar under 1900-talets första decennium. Jag hittar honom första gången 1906. Då bor han på Sergelgatan 8. Under dessa tidiga år är han och en C.J Lindgren inblandad kring handlaren Bergelins konkurs. Då stämmer han ihop med Lindgren Stockholms Diskontobank på hela 25 000 kr. I April vinner han och Lindgren målet i Stockholms Rådhusrätt

Kategorier
Mat

Cullen Skink

Cullen Skink

Recept ur Edward Bloms kokbok “Allting gott och Alldeles för mycket”

4 personer som förrätt eller 3-4 som varmrätt

500 g filéer av rökt kolja

2 gula lökar

6 hela nejlikor

1 lagerblad

3 hela vitpepparkorn

4,5 dl Mjölk

1,5 dl fiskbuljong

3 potatisar

1 liten purjolök

2-4 msk Smör

2,5 dl Grädde

Salt, vitpeppar

Lite hackad gräslök eller persilja som garnering

(liquid smoke om man inte får tag på rökt kolja alt dra fram klotgrillen och rök själv, recept finns på: https://proqsmokers.eu/blogs/recipes/cold-smoked-haddock)

Klyfta en av lökarna och späcka klyftorna med nejlikor. Lägg dem i en kastrull tillsammans med lagerbladet, en aning salt, pepparkornen, mjölken och buljongen. Koka upp.

Skala potatisarna, lägg ner dem i soppan. Tillsätt fisken och låt sjuda i fem minuter. Ta upp fisken med hålslev och ställ kallt. 

Fortsätt sjuda soppan tills potatisarna är färdigkokta, ta därefter upp och mosa dem genast till potatismos. Ställ åt sidan.

Sila bort lök klyftorna och kryddorna från spadet. Finhacka den andra löken och purjon. Låt dem svetta under lock i en kastrull med mycket smör på låg värme i minst 10 minuter eller tills de är mjuka (de får ej bli bruna). 

Häll spadet och grädden över löken och purjon. Tillsätt så mycket potatismos att soppan får en bra konsistens. 

Lägg slutligen i fisken i bitar. Koka upp och smaka av med salt och peppar.  Garnera med gräslök eller persilja.

Receptet finns i pdf format nedan

Kategorier
Allmänt dryck spökskyltarna

Spökskyltar i Uppsala del 4: Bayerska bryggeriet

Detta är en serie där jag jagar efter spökskyltar, inspirerad av Andrew Swift och Kirsten Elliotts ”Ghostsigns of Bath”. En spökskylt är en skylt från ett nerlagt företag. Efter att ha läst den började jag hitta dessa skyltar i min omgivning och nu har vi kommit till Bayerska Bryggeriet. Förra delen handlade om Upsala Stadshotell.

Bayerskt öl i Sverige

Bayerskt öl kom att bryggas i Sverige av löjtnanten och bryggeriägaren Fredrik Rosenquist af Åkershult i samarbete med tyska bryggmästaren Franz Adam Bechmann från 1843. Detta kom att ersätta det överjästa svenska ölet som ska ha haft en rejäl betoning på sötma. Det öl som avses är en mörkare variant av lager. Under oktoberfesten serveras denna bayerska lager i en så kallad Mas, ett ölglas på c:a en liter. Vill man veta mer om oktoberfesten så kolla in youtubeklippet neran där jag lagar Schweinshaxe (fläsklägg) med Surkålsgryta.

Haxe och surkålsgryta enligt Edward Bloms recept!
Kategorier
Allmänt dryck Mat spökskyltarna

Spökskyltar i Uppsala del 3: Uppsala Stadshotell

Detta är en ny serie där jag jagar efter spökskyltar, inspirerad av Andrew Swift och Kirsten Elliotts ”Ghostsigns of Bath”. En spökskylt är en skylt från ett nerlagt företag. Efter att ha läst den började jag hitta dessa skyltar i min omgivning och nu har vi kommit till Uppsala Stadshotell. Förra delen handlade om Uplands Enskilda bank.

Kategorier
Allmänt spökskyltarna

Spökskyltar i Uppsala del 2: Uplands Enskilda bank

Detta är en ny serie där jag jagar efter spökskyltar, inspirerad av Andrew Swift och Kirsten Elliotts ”Ghostsigns of Bath”. En spökskylt är en skylt från ett nerlagt företag. Efter att ha läst den började jag hitta dessa skyltar i min omgivning och nu har vi kommit till Uppsala Enskilda Bank. Del 1 om Tidningen Upsala går att läsa här.

Fasad där det står Uppsala Enskilda Bank
Foto: Andreas Lindholm 2020

Introduktion

På Stora Torget står den vackra röda stenbyggnaden från 1907, Ture Stenbergs bankpalats som idag mest är gymnasieskola men även har ett litet bankkontor i första våningen.

Arkitekten var en synnerligen aktiv yrkesman och lyckades få många uppdrag samtidigt som detta bankpalats. Stenbergs specialitet verkar ha varit offentliga byggnader med Kemikum och Fysikum från samma årtionde som kronan på verket ihop med Strandbergska huset som idag innehåller bland annat O’Connors och Jalla, som är en institution bland kebabkonnässörer i Uppsala. Han var också hjärnan bakom ombyggnaden av Grand Hotel i Stockholm som stod färdig 1900.

Bankkontoret i Kv Rådhuset 1901-1902 Foto: Alfred Dahlgren/Upplandsmuseet. https://digitaltmuseum.se/011013938613/uplands-enskilda-bank-kvarteret-radhuset-stora-torget-uppsala-1901-190
Kategorier
spökskyltarna

Spökskyltar i Uppsala del 1: Tidningen Upsala

Detta är en ny serie där jag jagar efter spökskyltar, inspirerad av Andrew Swift och Kirsten Elliotts ”Ghostsigns of Bath”. En spökskylt är en skylt från ett nerlagt företag. Efter att ha läst den började jag hitta dessa skyltar i min omgivning och först ut är Tidningen Uppsala.

Fasad med en klocka och texten Tidningen Uppsala inhuggen i fasaden.
Spökskylten för tidningen Uppsala i korsningen Smedsgränd-Östra Ågatan. I dag har Güntherska Hovkonditoriet en liten butik i lokalen. Foto: Andreas Lindholm 2020

Tidningen Uppsala startades av Pehr (Petter1) Hanselli 1845. Från början hade man en utgivningstakt på en gång i veckan. Efter ett förtalsmål 1849 kom man dock att byta redaktör 1851 då Hansellis rykte fått sig en törn efter ovan nämnda mål. Bytet gjordes till senare riksdagsledamoten för Uppsalas Borgarstånd J.O Sundvallsson Året efter ökar utgivningstakten till två dagar i veckan. Till följd av Sundvallssons ställning kom tidningen att främst få borgerskapet som största läsekrets.

Kategorier
Allmänt

En religiös uppväxt – fängelse eller frihet?

Joel Halldorf skrev i Expressen en essä om en religiös uppväxt. Jag skrev följande på hans facebooksida:

Så är det. För det var i kyrkan jag inte utsattes för mobbarna. Läger i andra städer med andra ungdomar som gillade mig för den jag var (nördig redan då). Det fanns en frihet att vara sig själv, även om bristen av jämnåriga var påtaglig så fanns där en enorm värme i det lilla kapellet.

Andreas Lindholm 2020-07-27

Jag uppfattade aldrig min pastorsbarnsuppväxt som ett fängelse. Kyrkan och församlingen och tanterna och farbröderna var en särskild trygghet. När skolan kändes som ett fångläger så var kyrkan friheten. En frihet där ingen fråga var oviktig. Sitta och dela livet klockan tre på morgonen i en skolkorridor någon annanstans i en annan stad.

Jag blev kvar i kapellet men tron växte, djupnade och utvecklades mycket genom dels mina studier i teologi och inte minst genom att jag kom in i den otroligt helande gemenskapen i Tro och ljus.

Minnena kommer tillbaka från mitt dop i Augusti 1999, det var min far som döpte mig. Eld och arv.